Kyla, Kyckling och Kristina Ohlssons 3:e bok

I lördags morse var det -16 grader halv nio på morgonen och det är INTE skönt i fuktiga och blåsiga Skåne. Jag har i och för sig inget emot vinter och minusgrader, men då ska det finnas SNÖ också. Nu är det kallt till ingen nytta känns det som! Jag vet att de som gillar att åka skridsko på dammar och frusna sjöar nog inte håller med mig, men eftersom detta är något jag inte alls är sugen på (av någon anledning litar jag inte på att det ska vara fruset hur kallt det än är), så har jag alltså svårt att se någon nytta med denna kyla. Jordvärmepumpen orkar inte hålla värmen i huset och nu är värmepannan igång för att stöd-värma, vilket definitivt kommer att synas på nästa elräkning...

I helgen lagade jag för första gången på många år "Flygande Jakob", den klassiska kycklingrätten med bananer och bacon. Receptet jag ramlade över i en tidning var något uppgraderat då jordnötterna var utbytta mot cashewnötter, vilket jag tyckte var ett lyft och jag tror faktiskt att alla gillade middagen.

 Recept på Flygande Jakob (4 port)



4 kycklingfiléer
3 tsk matfett
2 krm kinesisk soja
salt, peppar
3 dl mellangrädde
4 msk chilisås
1 tsk italiensk salladskrydda
1 pkt bacon
knappt 1 dl cashewnötter

Gör så här:
1 Skär kycklingfiléerna i två eller tre bitar och lägg dem i en smord ugnsfast form. Blanda smält matfett och soja och pensla köttet. Salta och peppra. Stek i nedre delen av ugnen, ca 15 minuter.
2. Knaperstek strimlad bacon i en torr het stekpanna och låt det rinna av på hushållspapper.
3. Skiva bananerna och lägg på kycklingen. Vispa grädden tjock och blanda med chilisås och salladskrydda. Bred blandningen över kycklingen. Strö över bacon och cashewnötter.
4. Fortsätt tillagningen i ugnen i 10 minuter. Servera med kokt ris och sallad. 

Alice och Budda i ett
kallt ridhus! 

Trots kylan har Alice tillbringat många timmar i stallet och i ridhuset och det är svårt att hålla värmen i fötterna. Jag var där en stund i lördags när Alice fick en dressyrlektion av Sara och blev fort kall om fötterna trots dubbla par med ullstrumpor.

På tal om fötter förstår jag inte hur Max överlevde lördags- eftermiddagen när han gjorde debut som målvakt i A-laget i sin gamla hemmaklubb. Att spela match utomhus på konstgräs i februari i -12 grader är nästan obegripligt för mig, men det var roligt att de vann med 3-2!

Wille har mest hållit sig inomhus i helgen - tennisträning (inomhus!) på lördagen och söndagen ägnade han och jag åt att möblera om och rensa hans rum. Det är skönt att få slänga saker! Nu behöver vi bara köpa lite nya saker istället, haha. Vi får se om vi hinner åka till ett stort möbelvaruhus denna veckan och försöka hitta en sänggavel och kanske en fåtölj.

Under lördagen var jag tvungen att hitta en del pauser i allehanda göromål för att kunna läsa ut Kristina Ohlssons tredje bok "Änglavakter"! Jag började på den i början på förra veckan och den har varit riktigt svår att släppa! I och för sig lite för osannolik i några hänseenden, men den håller ändå rakt igenom och jag tycker nog att detta är den bästa av hennes tre böcker. I lördags eftermiddag var den slutläst och som vanligt känns det nästan tomt när en bra bok tar slut. Nu har jag börjat på bokklubbsboken "Bumerang" av Tatiana de Rosnay (samma författare som "Sarahs nyckel, som jag gillade), den verkar lovande, men har inte fått mig i sitt grepp än.

Ett par fina hundar som delade på Alice uppmärksamhet!

Hoppfilmen!

Alice och Itas hopprunda filmades i söndags och finns här:

http://www.youtube.com/watch?v=If81py03a2Q&feature=g-upl&context=G2af1a3dAUAAAAAAAAAA

Hästar, hyllor och hamnvy

Man tycker ju att veckorna går fort och då är det ju inte underligt att helgerna går ännu fortare!
Barnen bor inte hos mig just nu och då tänker jag alltid att jag ska hinna så mycket, eftersom jag slipper en hel del körningar av barnen hitan och ditan, men tidsoptimism och förkylning gjorde att jag inte fick undan så mycket jag tänkt (men å andra sidan, NÄR får jag det?).

En av varianterna av Billy

Trots ett värkande öra och en förkylning på lur så var det faktiskt en bra helg. De fem bokhyllorna som köptes för ett par veckor sedan och som Alice hjälpte mig att skruva ihop har nu även de flesta fått dörrar påhängda - inte helt enkelt att justera in en 2 meter hög, ganska tung glasdörr alldeles själv, men till slut gick det med en fot som stöd i underkanten och en gnutta envishet blandat med några svordomar.
Har nu flyttat runt på hyllorna, som är olika både i höjd, bredd och typ av dörr för att klura ut vad som ser snyggast ut och ger mest ljus och rymd åt rummet. Inte helt givet, men nu tror jag de har funnit sina rätta platser, med hjälp av Eva, som bekräftade ungefär detsamma som jag tyckte. Bekräftelse är viktigt på många olika plan!

Sara och hennes fine Galope P gjorde hoppdebut!

En stor del av söndagen tillbringades med Alice och detta inbegriper naturligtvis då oftast hästar, vilket det gjorde denna söndag. Det blev en glad och lite snöig upplevelse! Alice tävlade både sin egen Budda och en annan PRE-ponny som heter Infinita CEN (kallad Ita) och finns på Stuteri Pepino (http://www.pepinopre.com/) där Alice nästan lever och bor med sin Budda och de andra trevliga "Pepinarna", som Alice döpt dem till. Jag trivs också där, både med hästarna och "Pepinarna", men tillbringar inte riktigt lika mycket tid som Alice där, även om jag inte har något emot att följa med Alice och hjälpa till, med det lilla jag kan. Haha, jag är riktigt duktig både på att strö halm, fylla på vatten och sopa stallgångar! Och så är det ju uppskattat om jag har kameran med mig då och då tycker Alice!

Budda och Alice ser glada ut! 

Tillbaka till tävlingen! Detta var Buddas andra start någonsin. Denna gång var hinderna 20cm högre än förra och 60cm var inga problem det heller. Han är verkligen en snäll, cool och glad kille, som alltid gör sitt bästa. Det blev visserligen ingen rosett denna gången eftersom de sprang förbi första hindret en gång först innan Budda begrep att nu ska vi hoppa och sen gick det som en dans!
Efter Budda var det dags för Infinita CEN och 80cm.Vilken häst och vilken runda de gjorde! Det verkar som Ita har potential, förstod jag av dem som förstår mer än jag och Alice har nog inget emot att prova fler gånger och högre höjder!? Jag tror att det var många av oss som var med och tittade som var stolta över både Alice och Ita (Budda inte att förglömma), i varje fall jag och Alice mormor.

Lite fler bilder från söndagens tävling:

Stora snöflingor trillade när Budda och
Alice kom ut från sin fina hopprunda

Ita förbereds och det är skönt att ha ha proffsig
hjälp med sig!

Alice och Ita hann ta en liten promenad innan det var dags

Alice och Ita på framridningen

Högt över var de!

Tjohoo vad de gick! Jag hade hjärtat i halsgropen, men
jag tror att Alice hade koll på läget.

De stolta "Pepinarna" Sara, Alice och Klara
och så  hoppstjärnan Ifinita CEN

Hamnen på Råå  där kaffet intogs...

Klockan var gången en bra bit in på eftermiddagen när jag kom hem och blev glad när vännen Eva med kort varsel sa ja till en promenad vid havet! Det var rätt kallt men nästan helt vindstilla och vi fick en ordentlig powerwalk med kaffepaus på mitten och mycket prat. Varför gör man inte sånt oftare! Det är så härligt att det åter går mot ljusare tider och jag tycker det är hel ok med lite snö som också lyser upp och hellre några minusgrader med hårt underlag än lera och blask.

Söndagsmiddag! 

Söndagsmiddagen  på tu man hand med mig själv fick bli snabb egen-gjord pizzavariant med tortillabröd som botten. Pizza-sås, massor av riven ost, serranoskinka, svart castello-ost och när den var färdiggräddad en hög med ruccola - faktiskt riktig gott, men så var jag minst sagt hungrig efter all frisk luft.

Växjö, vår och sång

Jag har ingen stor trogen läsarskara, men är rädd om den lilla jag har och hoppas att de har överseende med att det är mer än vecka sedan jag skrev! Det har varit fullt upp i rätt många dagar och helt enkelt svårt att hinna och orka skriva här. Det känns vissa dagar som om våren är på väg, även om denna dagen inte har varit sådan! Det har blåst rejält och med endast en plusgrad så känns det, brrrrr,  iskallt!

I kväll har jag varit på Dunkers och lyssnat på Singer-songwritern Eva Hillered, som i dagarna släpper en ny skiva 'Heaven and hill'. Alice var med på en workshop som Eva Hillered hade i söndags och de som ville fick alltså vara med och sjunga till några av låtarna idag. Eva Hillered är duktig, utstrålar livsglädje och skriver bra texter... fast idag hann jag inte lyssna tillräckligt noga och fick därför köpa en till Alice och mig signerad skiva. :-)

En av låtarna från den nya skivan är Carousel, som var en av de jag gillade bäst!

I söndags var jag också på Dunkers och då på DU-konsert där Alice var med och sjöng.Tyvärr blev ljudet så dåligt när jag försökte filma med mobilen, att Alice nog aldrig skulle fölåta mig om jag la ut det här. Hon gjorde en strålande insats med gruppen Kents låt 'Utan dina andetag'. Hon har en sån känsla i rösten till denna fantastiska text, som börjar så här:

Alice och några av de andra som sjöng på DU-dagen

Jag vet att du sover

Känner värmen från din hud

Bara lukten gör mig svag

Men jag vågar inte väcka dig nu

Jag skulle ge dig

Allting du pekar på

Men bara när du inte hör

Vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå

Utan din luft i mina lungor

Jag kan inte ens stå

När du inte ser på

Och genomskinlig grå blir jag

Utan dina andetag...

Resten av söndagen ägnades åt en knappt sju kilometer lång joggingtur och att påbörja andra rundan rollning av väggarna i TV-rummet. Det går liiite fortare denna rundan, men är faktiskt slitigare än jag trodde.

Lördagen tillbringades i Växjö där jag och väninnan Eva hade checkat in kvällen innan. Vi hann med både att kika in i de butiker vi var intresserade av på gågatan och den relativt nya gallerian i staden utkant och dessutom få en ordentlig fika och gott kaffe hemma hos en annan kär väninna med samma namn, som jag inte träffat på länge! Jag hoppas verkligen inte att det dröjer lika länge tills vi ses igen!

Teleborgs Slott var sig i varje fall likt!

Vädret var oerhört skiftande när vi körde till Växjö på fredageftermiddagen, ena stunden sol och blå himmel och nästa grått och stora snöflingor. När vi kom fram till Växjö hann vi med en runda till de södra delar av staden där jag bodde i slutet på 80-talet. Det är knappt man känner igen sig, så mycket som det har byggts och fortfarande byggs. Slottet låg i varje fall kvar!

Fikonkompott är gott till ost!

Vi checkade så småningom in på Öjaby Herrgård och hann dricka lite gott bubbel som Eva tagit med sig och som gav sommarnostalgi. Vi serverades sedan en god fyrarätters avsmakningsmeny, som var min present till Eva, som för ett tag sedan uppnådde en "anständig" ålder!

Vi serverades Löjromstoppad Kräftskagen till förrätt, Ankbröst med pepparbrässerade morötter, apelsinsky och potatisfondat till huvudrätt, och därefter tre goda ostar och fikonkompott. Som dessert fick vi njuta av blåbärsparfait med chokladtryffel. 

Mätta och nöjda traskade vi i lite snö som fallit tillbaka till vårt rum där vin och nötter höll oss sällskap till halv-två när kudden kallade, vilket den gör även nu!

God Sömn!

Nästan en vecka back och nu blir det hästbilder!

Angelica Augustsson i omhopp-
nigen som gav henne segern!

Nu är det en vecka sedan jag och Alice var på Göteborg Horseshow och bland annat såg Angelica Augustsson på hästen Midtown du Tillard (egentligen Mic Mac du Tillard) i sin första världscuptävling någonsin VINNA! Angelica var en av tre svenskar och totalt 12 som gick till omhoppning. Angelica startade bland de första i omhoppningsrundan och vi förstod nog inte hur bra Angelicas runda och tid och det blev mer och mer spännande varefter de andra startade och Angelicas tid höll. Vilket jubel det blev i Scandinavium när sista startande i omhoppningen

2:an Edwina Alexander på

Ciske van Overis

Edwina Alexander från Australien också red felfritt, men hade något sämre tid och vi alla förstod att vi hade en svensk vinnare!




3:an Ludger Beerbaum på Gotha

 

 





Segerintervju - skratt och glädjetårar!

Jag tror att vinnaren var lite tagen vid prisutdelningen och hon fick många applåder och skratt under segerintervjun. Det var inte segerhästen som kom in på prisutdelningen utan Walther, som märkbart njöt av allt ståhej och lugnt stod där, medan de andra pristagarnas hästar inte höll sig lika lugna. :-)

Detta var avslutningen på min och Alice helg i Göteborg och den var alltså lika bra som resten av helgen, minst! 

Lördagen spenderade vi i stan med bla shopping och mysig fika. Det blev många steg under dagen eftersom vi fick gå tillbaka mitt i allt till den parkerade bilen för att fylla på pengar till parkeringstid. Lite förvånad att det i stort sett bara gick att använda "bensin"-kort och tyvärr inga av den sorten jag har. Vi checkade in vid halvsex på hotellet, som låg nära Heden, där vi alltså parkerat. Vi blev glatt överraskade över att vårt hotellrum, som visserligen inte var så stort, var nytt och fräscht. Vi var rätt trötta och bestämde oss för att ganska snart se till att hitta någonstans att äta för att sen kunna ha en lugn och mysig kväll med lördagsgodis på hotellrummet.



Svenska laget, som kom 3:a i Mounted Games
under prisutdelningen .

Vi tog oss till Vasastaden och vandrade omkring en stund och letade efter en restaurang som kunde passa oss och fann så småningom Meze, som verkade vara en turkisk/grekisk ganska liten men välbesökt restaurang en halvtrappa ned. Vi lyckades få det sista lediga bordet och åt god Souvlaki resptektive kycklingspett med bla tzatsiki och råstekt potatis till.

Redan vid halvnio-tiden var vi tillbaka på hotellet och landade rätt snart på våra sängar med bok, godis och lite melodifestival som sällskap. Vi tittade sen rätt länge på 'Notting Hill', men det var ju inte direkt första gången man såg den filmen och vi somnade innan den var slut.

Skönt att nästa morgon slippa stiga upp tidigt för att köra till Göteborg Horseshow, fast vi saknade vårt vanliga sällskap, som detta år valde att åka skidor. Vi kunde sova till åtta, äta hotellfrukost i lugn och ro och trodde att vi skulle vara i god till att tävlingarna startade vid tio. Jag borde ju naturligtvis tänkt på att mina betalkort inte skulle fungera här heller och sett till att växlat till mig mynt så att det räckte till även hela söndagen. Det hade jag alltså inte gjort! Efter att ha kört ut ur parkeringhuset och kört ett varv för att försöka hitta något öppet ställe där vi kunde växla till oss mynt och insett att vi inte hittade något på rimligt avstånd körde vi in igen, använde min sista tia och hade parkering i en dryg timme betald.

Finalen i Young Rider Krafft Cup

Vi skyndade oss in för att hinna se en del av finalen i Young Rider Krafft Cup och hann i varje fall se Eleonor Bellander, som kommer från våra hemma-krokar, gå till omhoppning och komma på en fin tredje-plats.

När denna tävling var klar var det dags för mig att gå tillbaka till bilen och lägga på pengar. Alice stannade på mässområdet för att börja leta efter nya ridstövlar och när jag var tillbaka på mässområdet lyckades vi hitta Maria och Linnea, som var på detta 'spektakel' för första gången. Jag och Maria träffas några gånger om året, men Alice och Linnea har inte träffats på många år och kände inte igen varann, men har en del gemensamma intressen. :-)


Malin Baryard-Johnsson på Tamina, som gjorde sin sista tävling



Ganska snart var det dags att bege sig in i Scandinavium igen för att nu titta på en Internationell tidshoppning på 1,5 meter och inser då att jag inte hittar min biljett! Jag hade haft den när jag gick ut från mässan till bilen, men nu var den INGENSTANS!



Sverige vann inte finalen i Mounted Games i år

Alice fick gå in och sätta sig på våra platser utan mig och jag gick tillbaka till utgången från mässan, och vakten, som kom ihåg mig, hade inte sett till någon biljett och kunde inte heller göra något för att hjälpa mig. Jag hade alltså tillträde till mässan, men inte till tävlingarna inne i Scandinavium utan biljett. Rotade för tredje gången igenom hadväska och ryggsäck och alla fickor och konstaterade åter att den inte fanns där. Jag gick hela vägen tillbaka till bilen igen utan att hitta den, letade i bilen och när jag låst den igen och skulle uppgivet bege mig tillbaka böjde jag mig ner och tittade under bilen. DÄR låg biljetten!! Som Alice sa, tänk om jag inte tittat under bilen, suttit inne på mässan och zippat kaffe resten av dagen väntandes på Alice och sedan klockan sex på kvällen backat ut bilen och fått syn på biljetten först då?? Det hade ju nog inte kännts så kul!

Jag höll ordentlig koll på biljetten resten av dagen och hann se en del av tidshoppningen, finalen i Mounted Games (gymkhana) och till sist den internationella 1,60 metershoppningen Rolex FEI World Cup™ Jumping, som alltså Angelica Augustsson vann. Att vi däremot missade agilityuppvisningen berodde på att vi åt en trevlig lunch med M och L! 

Ridstövlar hittades och inhandlades och även ridhandskar och ett supersnyggt schabrak. Jag tror och hoppas att Alice var lika nöjd med helgen som jag var!

Angelica Augustsson i grundomgången

Douglas Lindelöw på Talina som var en av de andra svenskarna
 som gick till omhoppning och slutade totalt som 8:a.

Peder Fredricson och H&M Arctic Aurora Borealis var en av tre svenskar
som gick till omhoopning, men tyvärr gick det inte så bra på detta hinder.

Det såg otäckt ut och då glömde jag fotografera...

Malin Baryard-Johnsson på Tornesch  i World Cup hamnade på 31:a plats.

Ärevarv för segrarinnan på coole Walther!

Solig blandning av saker har blivit gjorda...

Tog in ett par kvistar från blåbärsriset för ett tag sedan och
och nu har de slagit ut!

... och det känns bra!
Det är ju tur, som jag tidigare också skrivit, att den ena dagen inte är den andra lik! Igår kom jag trött hem efter jobbet. Visserligen hyfsat tidigt, men några nätter av oroligt sovande, sätter sina spår. Det har varit fullmåne i veckan och om det är den som påverkar eller något annat vet jag inte.

Jag kände på mig att det var bäst att inte sätta sig ner någonstans direkt när jag kom hem för då hade jag antagligen inte orkat resa mig igen. Lyckades ta några foton på den stora Reanulten, som äntligen ska försöka säljas, byta lakan i ett par sängar, starta tvättmaskinen, få i mig lite kvällsmat och sjönk sedan ner i soffan. Jag hittade inget som roade mig på TV:n och var istället glad över att mitt enda sällskap boken "Högre än alla himlar" av Louise Boije af Gennäs kunde få mig att glömma att jag kände mig rätt ensam (igen). Jag hann med många sidor igår kväll, men tröttheten tog överhand och jag stupade i säng. 



Längst nere i hörnet av trädgårdenär där nu en stubbe!

  
Vaknade i hyfsad tid och unnade mig att få njuta ytterligare några sidor i boken innan jag steg upp. Såna morgnar är sköna! Jag funderade på om det skulle bli ett zumba-pass eller hjälpa till med trädfällning för mig som första lördagsaktivitet och skickade iväg ett sms till J, som så snällt lovat mig att ta ner den stora fina eken, som mina grannar tycker tar för mycket sol för dem i deras trädgård. De har i och för sig inte krävt att jag skulle ta ner den helt utan det räckte om den toppades rejält, men ibland är jag rätt trött på alla ekblad som kilar ner sig mellan stenarna runt trädäcket och aldrig förmultnar och när jag dessutom förstod det som att det var lättare att ta ner hela än att toppa den så blev det så bestämt. J svarade inte på mitt sms och jag tänkte att han nog hade annat för sig och skulle höra av sig när han hade tid . Alltså åkte jag på mitt bokade zumba-pass och innan jag kom hem igen körde jag Alice och Klara till ridklubben där de skulle på årsmöte och försökte sen ringa J för att kolla om hann hade tid med mitt träd, men fick inte tag på honom. Skickade ännu ett sms och en stund senare ringde J och frågade om han hade tagit ner rätt träd???

Resterna av eken som jag inte ens såg när jag kom hem!

Jag trodde att jag tittat ut i trädgården, men det hade jag tydligen inte gjort eftersom jag inte hade märkt att eken var borta och inte heller hade jag sett den stora högen på framsidan där resterna av den nu låg. Helt otroligt att jag parkerat bilen och gått in utan att märka det! Detta 'projekt' som jag trodde skulle ta minst en dag hade J ordnat medan jag var och dansade Zumba! Han är verkligen en klippa och en snabb sådan! Vet inte hur jag ska kunna återgälda denna hjälp, men får fundera ut något för J och resten av hans familj är vänner som jag inte kan vara utan!



Ek är vackert och tungt!

 Det kändes som om jag fått minst en halv dag till godo! Jag satte mig i det solvarma uterummet med en lätt lunch och därefter en stor kopp kaffe och bara njöt! Jag hann läsa ut boken och det är alltid blandade känslor när man läser ut en bra bok, nästan lite sorgligt att den tar slut! 'Högre än alla himlar' är första delen i en triologi och jag längtar till när nästa del kommer.

Solen värmde verkligen skönt i uterummet och jag bestämde mig för att gå ut en stund i den soliga, men kyliga eftemiddagen. Jag räfsade ihop grenarna och spånet som blivit kvar efter trädfällningen och insåg att jag kommer att ha en del mossa att jobba med senare i år.

Den lätta lunchen som bestått av en tallrik yoghurt gjorde att det blev en tidig enkel middag för mig. Jag passade på att äta något som jag gillar men ingen annan i min närhet  - spaghetti och en enkel pastasås av creme fraiche, smält gorgonzolaost och lite kryddor. Mums! Det kändes faktiskt helt ok att äta detta alldeles själv i sällskap av tända ljus och ett glas rött vin.

Det var lite tidigt att 'ta lördagkväll' och jag bestämde mig för att måla ett stycke vägg.

Jag får nästan kramp i målararmen, och kanske beror det på att jag har fel teknik, men jag får verkligen ta i med rollern för att få det att täcka. Har lyckats sabotera penseln som behövs till de ställen där inte rollern kommer åt och hittar ingen annan här hemma i samma storlek, så måste införskaffa en ny och hoppas hinna ordna det i morgon.

Jag hade egenltigen tänkt träna Body Pump på söndagförmiddagen, men då det krockar med att Alice och Orchidé ska hoppa 'Pay and Jump'-tävling på hemmaklubben så får jag stå över den.

Nu tänker jag dricka upp det sista av mitt vin, ta en bit av mitt nya favoritchoklad, Anthon Bergs mörka choklad med salmiak och sen lägga mig och börja läsa nya boken 'Sånt man bara säger' av Helena von Zweigbergk.

God Natt!

Soffor och besviken på besvikelsen!

Helgen var tänkt till att hämta sig efter en omvälvande vecka på jobbet, men av någon anledning blir det ju aldrig riktigt som man tänkt sig.
Den kvarstående känslan från veckan som varit och helgen är besvikelse!
Det finns en del synonymer till besviken/besvikelse såsom missräkning, missnöjd, ledsen, snopen, frustrerad, desillusionerad, slokörad, motgång och jag känner igen mig i dem allihop.

Jag är mest besviken på mig själv! Jag är besviken på att jag till slut fick erkänna att jag var tvungen att hoppa av mitt ena uppdrag, även om den lika stora känslan är enorm lättnad. Kan ändå inte låta bli att tänka på att jag gjort en del andra besvikna. Jag vet att det var rätt beslut, men som sagt, besvikelsen finns där.

På fredagkvällen var besvikelsen delad mellan mig själv och på äldste sonen - besviken över att jag blir så upprörd varje gång han kommer med sina sena planer för samma kväll (och natt) och sen med sms och telefonsamtal senare ska försöka omförhandla vad vi bestämt, men framförallt på att han inte förstår att det inte är så kul att hålla på att "diskutera" senare hemkomsttid alternativt att sova över hos kompis i stan när jag försöker titta på 'Sex and the City2' tillsammans med dottern och sen lyckas övertala mig att hämta honom senare på en annan fest längre hemifrån, lyckas ladda ur sin telefon och ringer mig först halvtre på natten för att berätta var han ska hämtas framåt fyra... behöver jag berätta att jag var trött på lördagen eftersom jag inte sov ordentligt förrän från halv fem till nio, då de blandade känslorna av ilska, oro, besvikelse och frustration inte gav någon vidare sömn innan jag hade hämtat honom. Ambitionen att stiga upp tidigt på lördagmorgonen och hinna måla lite gav jag upp någongång under natten och bestämde mig för att i varje fall försöka hinna till ett par möbelaffärer och börja titta på soffor efter att Wille varit på sin tennislektion. Den här gången stannade jag kvar och tittade när Wille tränade och han har verkligen börjat bli duktig och för mig ser det fortfarande bakvänt ut att hålla tennisracketen i vänster hand. Det är kanske bäst att jag förtydligar att denna timme inte var en besvikelse!

Efter en snabb lunch tillsammans med barnen fick jag faktiskt med mig de två äldsta barnen för att titta på soffor i två olika möbelaffärer - i en hittade vi ett par intressanta objekt med de var inte billiga och i den andra fanns det mer prisvärda soffor, men tyvärr ingen som direkt föll oss i smaken. Jag hade nog inte förväntat mig att vi skulle hitta något på vår första seriösa soffrunda, så kan inte heller kalla detta en direkt besvikelse.

På söndagsmorgonen blev det uppstigning vid halv-nio för att Alice skulle hinna vara i ridhuset vid kvart över nio. En kompis skulle tävla i dressyr och Alice hade lovat att filma. Jag körde henne dit och det tog nog inte mycket mer än en timme innan hon ringde och ville bli hämtad. Jag körde henne då direkt till stallet för att hon skulle göra i ordning Orchidé för  att transporteras till en privat lektion, som snabbt hade kommit till min vetskap först samma förmiddag, med A-K. Jag hann svänga ihop en äppelpaj och ställa i ugnen innan det var dags att köra ner till stallet igen och koppla på transporten för att för tredje gången samma förmiddag köra till ridhuset. Medan Alice värmde upp sig och Orchidé så tog jag en 20 minuters rask promenad i det soliga men blåsiga vädret för att få upp värmen. Tittade sedan på när Alice fick värdefulla råd och instruktioner under mer än en timmes lektion. A-K är verkligen snäll som tar sig tid att hjälpa Alice med att komma framåt med Orchidé och jag tror att Alice också uppskattar det även om hon var lite frustrerad (besviken? ;-) ) på slutet idag - kanske det blev för mycket för både häst och ryttare att ta in till slut?

Jag erkänner att denna förmiddag, som blev eftermiddag innan vi var hemma, inte ingick i den ursprungliga planen för söndagen och att jag tyvärr ibland blir fruktasvärt frustrerad och besviken när jag måste revidera mina planer och inser att jag inte kommer att hinna med det jag tänkt.
Det blev bara en möbelaffär på söndageftermiddagen och denna gång utan barnen som smakråd. Hittade en eventuell aspirant till att bli soffa hemma hos oss, men har ytterligare minst ett par affärer jag tänkt titta i.

Den sista amaryllisen har nu gjort sitt!

Det blev alltså inget målat alls denna helg, vilket jag nog hade trott, och ingen soffa heller, vilket jag däremot inte trodde. Förutom målning och soffletande var det en del andra preliminärt inplanerade aktiviteter som inte heller de blev av då jag tyvärr är alldeles för beroende av andras hjälp och det är svårt att be om den och så blir jag besviken på att det inte blir av och på mig själv för att jag inte kan lösa det på egen hand...
Jag blir besviken på att jag känner besvikelse över så mycket  - och denna negativa känsla behöver jag definitivt försöka minska!

Ett försök på fortsättningen av helgen...



Mycket orchidé i detta inlägg, men
inte bara om blomman!

... utan att låta för deppig. Idag är det en sån där jämn måndag, vilket betyder att barnen försvinner en vecka igen och jag tycker att det är superjobbigt, allra mest just den dagen de flyttar. Jag vet att det har sina sk fördelar, som att hinna träna lite mer och att inte känna sig stressad om och när man blir sen på jobbet. Kanske är det delvis också en ursäkt för att komma från jobbet när jag har barnen. Jag trivs inte på jobbet och "skyller på", inför mig själv, att jag inte har tid att jobba över, när barnen bor hos mig. Ibland borde jag uppbåda energi för att försöka lösa saker som jag inte har den blekaste om hur jag ska hantera och känner mig oerhört ensam - tycker det är svårt att erkänna för min chef att jag emellanåt inte rikigt vet vad min nuvaranede jobbroll innebär eller vad som förväntas av mig. Problemet är väl egentligen att jag har två olika chefer, en linjechef och en som är är min chef i det projekt jag nu jobbar och inte trivs i. För mig är det inte så enkelt att be om hjälp och ibland svårt att veta vem jag ska vända mig till, jag känner att jag inte får det stöd jag borde få som oerfaren på den postion jag nu har. Vissa dagar känns det rätt hopplöst.. och idag är en sådan, vilket säkert hänger samman med att det är en jämn måndag!



Tillbaka till helgen som precis har varit. På lördagen blev det inte någon sovmorgon för mig, Alice och Wille. Alice hade obligatorisk skoldag på sin skola eftersom det var Öppet Hus och Wille och jag skulle hälsa på både både där och på en annan skola som Wille eventuellt ska börja på efter sommaren när han ska börja 6:an. Wille verkar rätt säker på att han vill byta till denna matte/natur-inriktade högstadieskola som är uttalat teoretiskt förberedande inför gymnasiet. Här gick Max sina tre högstadieår och trivdes bra och jag tror att skolan passar Wille bra, men är lite bekymrad för den långa skolvägen. Först måste han ta tåget in till stan och sen byta till en stadsbuss. Lille Wille, klarar han detta till höstterminen?! Han vet inte själv, men vill försöka!

Vi kollade även in skolan där Alice går och som ligger mer centralt. De hade teknikdag på schemat och 7:ornas uppgift var att i mindre grupper bygga båtar som skulle klara av att flyta med viss last, vilket visade sig att inte vara så enkelt... Alice grupp lyckades inte så bra, men jag tror att Alice var medveten om varför deras stjärnformade båt sjönk och förhoppningsvis kan skriva en bra slutrapport, som också är en del i övningen.

Efter detta bar det iväg till Willes tennislektion och strax efter klockan 13 var vi alla tre  hemma igen. Max hade i varje fall lyckats stiga upp, men hade inte ätit frukost utan tyckte det var bättre att äta lunch med oss. Han är verkligen tonåring i vissa avseenden!



Jag erkänner att jag är lite stolt
för att jag vågade!

Alice behövde åka till stallet och skritta ut med Orchidé och eftersom det var härligt väder så bestämde jag mig för att följa med för att få en promenad sidan om häst och ryttare. Hade någon sagt tidigare på dagen att jag skuller ida på eftermiddagen hade jag skrattat högt. Förutom vid ett par tillfällen, bla en fantastisk tur på nordsvenskar på jämtska myrar på min 30-årsdag, så är det nog nästan 30 år sen jag red. Men Alice och stallets ägare A-K var rörande överens om jag skulle klara av att skritta ut med dem en runda! Jag var inte jättesvår att övertala, lite sugen är jag ju på att försöka lära mig rida igen, men det kom lite snabbt och det var ju ingen riskolehäst som lunkar runt på ett fyrkantsspår jag skulle rida! Det var mysigt, kul och gick väl hyfsat, men erkänner att microfleeceunderställ och termobyxor inte var den ultimata ridutstyrseln, gissa om jag fick skav och att trava kändes först lite onaturligt! 

Stall och ridturen tog lite längre tid än jag tänkt, men vi var nästa i tid när vi skulle hämta mamma och pappa på vägen till 19-årskalas. 



Det är mitt fadderbarn som har blivit så stor och min kusins mellanbarn och egentligen är det först idag, den 24:e som han fyller 19! Grattis!
Det blev ingen mat förrän vi hade jublat till Sveriges seger över Serbien med 28-24 i handbolls-vm, men jag tror inte att det bara var därför köttgrytan med bla svamp och enbär smakade så bra. Blåbärs-cheesecaken som serverades tillkaffet lite senare var super och jag ska definitivt be att få receptet. Tiden gick fort, en del av barnen spelade som vanligt bordtennis i garaget och sågs bara till när vi åt, och klockan var nog nästan ett när vi körde hemåt.



Den goda Blåbärs-cheesekakan!



Jag insåg att det inte var mycket lönt att gå och lägga sig när vi kom hem vid halv två eftersom jag hade en halv timme att köra för att hämta Max vid halv tre på en fest han varit på. Klockan var nästan halv fyra på morgonen innan jag somnade och jag bestämde mig för att ställa in mitt bokade Body-pump på förmiddagen. Jag behövde lite sovmorgon och ville äta en sen frukost med barnen, som också behövde sova ut.

Istället fick det bli lite cross-trainer och styrketräning på tidiga eftermiddagen.   



Ännu ljusare! Klockan 17 i söndags den 23/1!

 Jag och två av barnen hann med en fika (tror tyvärr att det är jag som gjort mina barn till riktiga "fika-grisar", dvs både jag och de gillar att fika!) innan jag körde Alice till stallet så att hon hann skritta ut en runda med en annan häst som hon iland hjälper till med. När det var gjort, och jag under tiden hade hunnit hämta hem Wille från en kompis, körde jag till stallet så att vi kunde lasta Orchidé och köra iväg till ridhuset, som är några kilometer iväg, så att Alice kunde rida lite mer ordentligt då det är svårt att rida ute nu, antingen är det fruset och stenhårt eller blött och lerigt.



Det såg riktigt  bra ut när de red, men vad vet jag! Alice tyckte i varje fall också att det gick ovanligt bra och det var skönt att se henne nöjd innan vi körde hem och lagade söndagsmiddag som blev Pepparbiff med vitlökssmör och Potatisgratäng och lite grönsaker. Jag var rätt trött i soffan när köket var röjt och jag fått en välförtjänt dusch.

Finingar!

Jag tror att de gillar varann!



Idag har jag jobbat hemifrån för att hinna njuta lite av barnen  när de kom hem från skolan och innan de pacakde ihop och gick till Thom. Jag har hunnit med ett pass Pilates igen och gillar detta lugna fokuserade men ändå jobbiga pass som omväxling till tex Body Pump. Jag tror och hoppas dessutom att det ska hjälpa till att få min rygg och hållning att bli bättre.