Semester utan sol och värme...

känns ju sådär och jag som många andra blev sugen på att hitta en resa till sol och värme!
Ganska snart insåg jag dock att resorna inte var billiga, inte till de resmål vi ville åka och dessutom var det svårt att hitta en vecka sammanhängande som jag och barnen skulle kunna åka tillsammans.
Alltså får man göra det bästa man kan av det här hemma och hitta på andra saker... risken för att bli slö av att ligga på stranden hela dagarna och kanske bränna sig är ju minimal i år!
Istället har det än så länge blivit lite småutflykter - en dag på Falsterbo Horseshow med Alice, två dagar med alla tre barnen i Göteborg med obligatoriskt Lisebergsbesök, en runda på Landskronakarnevalen, en trevlig spontan sommarfest hos en kär granne och lite extra goda glassar och några restaurangbesök.

Idag hoppas vi att regnet håller sig borta så att vi kan åka sommarrodel! Det var många år sen sist, men  ett glatt minne, vilket vi hoppas att det blir idag med!

Alice och hennes härliga konfirmationsgäng!

Min semester startade samma helg som Alice konfirmerades. Konfirmationen var fin och känslosam för både konfirmander och nära och kära. Mycket sång, musik och dans och jag delar gärna med mig av den sång Alice framförde i Kvistofta Kyrka lördagen den 8.e juli. Sarah Dawn Finders 'Kärleksvisan' (det var tur att någon såg till att jag hade en näsduk till hands!)

Länk till YouTube - Alice framför 'Kärleksvisan'

"Utan dina andetag"

Jag tröttnar aldrig på denna låt och fantastiska text!

Carolina Wallin Pérez´s debutalbum "Pärlor och svin" som ju bara består av KENT-material kom redan 2009, men jag lyssnar fortfarande gärna på den.  


Dessa låtar har varit mitt sällskap i kväll efter en energikrävande dag på jobbet och därefter en liten tur med dottern till skoaffären för att köpa stövlar. Dragkedjan på hennes gamla hade gett upp på den ena stöveln och att byta dragkedjan skulle kosta 325:-. Det kändes som för mycket pengar när man inte vet hur länge det hade dröjt till den andra dragkedjan kanske också hade gett upp... Nu fick det bli nya istället och vi hittade faktiskt till hyfsat pris och alla vi två var nog nöjda och glada. 
Trevligt att få en liten stund på tu man hand med något av barnen, speciellt när de för tillfället inte bor hos mig. 


Nu är det dags att byta sällskap för kvällen! Carolina Wallin Pérez byts nu mot Keplers "Paganinikontraktet" Har inte läst mer än knappt 100 sidor och är redan fängslad. 

På fredag är det dags att åka till Göteborg Horseshow! Kul!!

Foton, förändringar och feberfri

Febern är nästan borta och det bultar inte lika smärtsamt i örat idag. Skönt! Sovit mycket, läst mycket och tänkt mycket!
Nånstans växer det fram, starkare och starkare, att jag behöver göra en ny prioriteringslista i mitt liv. Jag tror att jag skulle behöva skaffa lite nya vänner, vänner som jag kan hitta på saker med, som jag tycker är roligt.. haha, frågan är var jag ska hitta dem??
Jag har nog tyvärr har tappat bort en del vänner sedan skilsmässan, sorgligt nog till och med sådana vänner som jag inte ville eller trodde att jag nånsin skulle tappa bort. Jag vet inte riktigt varför det blivit så. Kanske har jag slitit ut dem, med mitt ältande, men det har säkert också att göra med att det är svårt att umgås på samma sätt som innan, både för dem och för mig. Jag har svårt för att höra av mig, vill inte tränga mig på och att de ska känna att de måste umgås med mig för att det är synd om mig. Dessutom har jag antagligen ändrat mig en del de senaste två åren och framförallt varit alldeles för egoistisk mitt i all min sorg. Det kan ju tyckas dumt så här i efterhand, men jag hade ingen energi till att tänka på att få mer än en dag i taget att fungera och har inte orkat vara så snäll, tacksam och omtänksam som jag kanske borde varit och var mer förr. Det känns som ett nytt sorgearbete har börjat, att inse detta, och att det nog är för sent att reparera, men saknaden är stor. Jag är ledsen att jag sårat en del och vissa saker önskar man ogjorda och osagda och  också tvärtom.

Nästa sak som definitivt också måste hoppa upp på prioriteringslistan är att inte vara så främmande för att flytta från byn och huset jag bor i.

Mötesplats?!
Här stod jag länge, men ingen dök upp! 

Med tanke på att jag inte har så många vänner här, som håller mig kvar, och att huset är så förknippat med den familj jag aldrig ville förlora så tror jag att jag hade mått mycket bättre av att bo någon annanstans. Samtidigt måste jag ju ställa det mot att det viktigaste för mig fortfarande är att barnen ska må bra och därför får det kanske bli ett par tre år innan jag verkligen kan byta boende.

Det finns fler saker som nog hade mått bra av att förändras i mitt liv, men dem har jag bestämt mig för att lägga åt sidan ett litet tag.

Jag måste säga att det så klart också finns underbara vänner, som hör av sig fastän det är tyst från mig, eller hör mina halvdiffusa rop på hjälp och hittar saker som får mig att se framåt och förstå att vissa förändringar får man bara acceptera och så småningom till och med kan se det positiva i dem.

En lång ensamt grubblande helg går mot sitt slut. Den började i varje fall sämre än den slutar! Alltid något! :-)

Medan bröden stod i ugnen, tankade jag lite syre och ljus vid Glumslövs backar och tog några foton:

Ålabodarna

Vy mot söder och Sundvik

Ven i motljus

Ont öra, otrevligt väder och oklara minnen

Snart är det vår!

Jag försöker verkligen att om och om igen intala mig själv att nu vänder det, nu tar jag tag i träningen och då kommer allt att kännas bättre, eftersom jag vet att det är den effekten träning har, MEN ändå hittar jag ofta ursäkter, som nog inte håller vid närmare granskning, för att inte hinna eller kunna ta mig iväg till träningen OCH när jag nu då igår morse kände mig motiverad och bokade mig på ett pass efter jobbet igår, fredag, och verkligen såg fram emot det, så får jag ONT i örat IGEN! Kände det komma krypande vid lunch och det blev en lugn tråkig självömkande fredagskväll i soffan efter att ha lyckats tvätta (automattvätt!!) och tanka den stackars brun-salt-randiga bilen på väg hem från jobbet.

Idag är det inte många knop... örat sprängvärker och dessutom har jag feber... känner mig yr och blir frustrerad över att jag inte kan göra något. Jag är inte akut sjuk enligt hälsovården och får snällt vänta till vårdcentralen öppnar på måndag och får väl klara mig på vanliga febernedsättande värktabletter fram tills dess. För det är nog dags att någon kollar mitt vänsteröra, då det är tredje gången på några veckor jag får ont i det.
Jag är så less på att jag orkar så lite emellanåt och för att jag fortfarande inte vant mig vid att leva ensam hälften av min tid! För att jag inte vill och för att det inte är så enkelt efter att ha levt familjeliv i sådär 18 år, kanske?! Jag har fullt upp med att ta mig upp på morgnarna, samla kraft för att engagera mig i mina arbetsuppgifter och övertyga alla, framförallt mig själv, om att jag har det bra!

Vädret idag gör inte livet ljusare! Jag tror inte någon kan vara glad över vädret vi har idag i Skåne?? Ett par plusgrader, dimmigt och regnigt. Känns som havregrynsgröt när man tittar ut!

Ett av helgens halvplanerade projekt var att få de tre stora lådorna, en till varje barn, jag börjat packa ner böcker och leksaker i, som de växt ifrån för länge sen och som blivit liggande på olika ställen, klara.
Nu till mina oklara minnen, känns lite bedrövligt! Är jag en dålig mamma?? Jag minns ju inte vems leksak som är vems eller vem de har fått dem av! Nu är halva köksgolvet fyllt av småbarnsleksaker, gosedjur och böcker och jag fylls av massor av blandade fina minnen, men också av sorgsenhet. Ingen bra dag när man redan har feber och är yr kan jag säga! Var tog åren vägen? Varför sitter jag här själv och packar ner dessa minnen? Jag tror jag byter ämne här..

Jag hittade häromdagen receptet på Lakrits- och chokladtryffel, även omdöpt till "Turkkulor", som jag lovade någon  i julas, men då var receptet, som vi fått av Alice kompis Anna, spårlöst borta. Blir nästan sugen på att göra dem snart igen. Vad är det som säger att de bara ska ätas till jul?
Namnet Turkkulor hittade Alice på tack vare att vi använde turkisk peppar, som vi krossade i mortel, istället för lakritsgranulat.

"Turkkulor"

Tryffel:
200 g vit choklad
75 g mörk choklad
1 dl vispgrädde
1/2 msk lakritsgranulat
eller 1 msk finstött turkisk peppar
10 g glykos eller honung


Lakritssocker:
1 dl strösocker
1 msk lakritsgranulat
eller 1 msk finstött turkisk peppar


Gör så här:
1. Tryffel: Hacka chokladen rätt fint (är den för grovhackad smälter den inte helt av gräddblandningen) och lägg den i en bunke. Koka upp grädde, finstött turkisk peppar (alt lakritsgranulat) och glykos eller honung (vi hade honung). Häll den varma blandningen över chokladen och rör till en jämn smet. Låt stå i kylen minst 12 timmar.
2. Rulla 25-35 (beroende på hur stora eller små kulor du vill ha) runda små bollar av smeten. Ställ dem i frysen ca 10 minuter.
3. Blanda socker och finstött turkisk peppar (alt lakritsgranulat) och häll på tallrik. Rulla kulorna i lakritssockret. Ställ dem kallt tills de ska serveras. Låt dem rumstempereras ca 10 minuter innan du njutningsfullt stoppar dem i munnen!
I originalreceptet, som är från Allt Om Mat, ska man smälta 200 g mörk choklad i vattenbad och doppa tryfflarna i detta innan du rullar dem i lakritssockret. Vi skippade detta steg och tyckte de var väldans goda ändå!

Nu är det dags för en stor kopp varmt te och filten  i soffan. Tur att jag har en bra bok att försöka trösta mig med:

Kyla, Kyckling och Kristina Ohlssons 3:e bok

I lördags morse var det -16 grader halv nio på morgonen och det är INTE skönt i fuktiga och blåsiga Skåne. Jag har i och för sig inget emot vinter och minusgrader, men då ska det finnas SNÖ också. Nu är det kallt till ingen nytta känns det som! Jag vet att de som gillar att åka skridsko på dammar och frusna sjöar nog inte håller med mig, men eftersom detta är något jag inte alls är sugen på (av någon anledning litar jag inte på att det ska vara fruset hur kallt det än är), så har jag alltså svårt att se någon nytta med denna kyla. Jordvärmepumpen orkar inte hålla värmen i huset och nu är värmepannan igång för att stöd-värma, vilket definitivt kommer att synas på nästa elräkning...

I helgen lagade jag för första gången på många år "Flygande Jakob", den klassiska kycklingrätten med bananer och bacon. Receptet jag ramlade över i en tidning var något uppgraderat då jordnötterna var utbytta mot cashewnötter, vilket jag tyckte var ett lyft och jag tror faktiskt att alla gillade middagen.

 Recept på Flygande Jakob (4 port)



4 kycklingfiléer
3 tsk matfett
2 krm kinesisk soja
salt, peppar
3 dl mellangrädde
4 msk chilisås
1 tsk italiensk salladskrydda
1 pkt bacon
knappt 1 dl cashewnötter

Gör så här:
1 Skär kycklingfiléerna i två eller tre bitar och lägg dem i en smord ugnsfast form. Blanda smält matfett och soja och pensla köttet. Salta och peppra. Stek i nedre delen av ugnen, ca 15 minuter.
2. Knaperstek strimlad bacon i en torr het stekpanna och låt det rinna av på hushållspapper.
3. Skiva bananerna och lägg på kycklingen. Vispa grädden tjock och blanda med chilisås och salladskrydda. Bred blandningen över kycklingen. Strö över bacon och cashewnötter.
4. Fortsätt tillagningen i ugnen i 10 minuter. Servera med kokt ris och sallad. 

Alice och Budda i ett
kallt ridhus! 

Trots kylan har Alice tillbringat många timmar i stallet och i ridhuset och det är svårt att hålla värmen i fötterna. Jag var där en stund i lördags när Alice fick en dressyrlektion av Sara och blev fort kall om fötterna trots dubbla par med ullstrumpor.

På tal om fötter förstår jag inte hur Max överlevde lördags- eftermiddagen när han gjorde debut som målvakt i A-laget i sin gamla hemmaklubb. Att spela match utomhus på konstgräs i februari i -12 grader är nästan obegripligt för mig, men det var roligt att de vann med 3-2!

Wille har mest hållit sig inomhus i helgen - tennisträning (inomhus!) på lördagen och söndagen ägnade han och jag åt att möblera om och rensa hans rum. Det är skönt att få slänga saker! Nu behöver vi bara köpa lite nya saker istället, haha. Vi får se om vi hinner åka till ett stort möbelvaruhus denna veckan och försöka hitta en sänggavel och kanske en fåtölj.

Under lördagen var jag tvungen att hitta en del pauser i allehanda göromål för att kunna läsa ut Kristina Ohlssons tredje bok "Änglavakter"! Jag började på den i början på förra veckan och den har varit riktigt svår att släppa! I och för sig lite för osannolik i några hänseenden, men den håller ändå rakt igenom och jag tycker nog att detta är den bästa av hennes tre böcker. I lördags eftermiddag var den slutläst och som vanligt känns det nästan tomt när en bra bok tar slut. Nu har jag börjat på bokklubbsboken "Bumerang" av Tatiana de Rosnay (samma författare som "Sarahs nyckel, som jag gillade), den verkar lovande, men har inte fått mig i sitt grepp än.

Ett par fina hundar som delade på Alice uppmärksamhet!

Hoppfilmen!

Alice och Itas hopprunda filmades i söndags och finns här:

http://www.youtube.com/watch?v=If81py03a2Q&feature=g-upl&context=G2af1a3dAUAAAAAAAAAA

Hästar, hyllor och hamnvy

Man tycker ju att veckorna går fort och då är det ju inte underligt att helgerna går ännu fortare!
Barnen bor inte hos mig just nu och då tänker jag alltid att jag ska hinna så mycket, eftersom jag slipper en hel del körningar av barnen hitan och ditan, men tidsoptimism och förkylning gjorde att jag inte fick undan så mycket jag tänkt (men å andra sidan, NÄR får jag det?).

En av varianterna av Billy

Trots ett värkande öra och en förkylning på lur så var det faktiskt en bra helg. De fem bokhyllorna som köptes för ett par veckor sedan och som Alice hjälpte mig att skruva ihop har nu även de flesta fått dörrar påhängda - inte helt enkelt att justera in en 2 meter hög, ganska tung glasdörr alldeles själv, men till slut gick det med en fot som stöd i underkanten och en gnutta envishet blandat med några svordomar.
Har nu flyttat runt på hyllorna, som är olika både i höjd, bredd och typ av dörr för att klura ut vad som ser snyggast ut och ger mest ljus och rymd åt rummet. Inte helt givet, men nu tror jag de har funnit sina rätta platser, med hjälp av Eva, som bekräftade ungefär detsamma som jag tyckte. Bekräftelse är viktigt på många olika plan!

Sara och hennes fine Galope P gjorde hoppdebut!

En stor del av söndagen tillbringades med Alice och detta inbegriper naturligtvis då oftast hästar, vilket det gjorde denna söndag. Det blev en glad och lite snöig upplevelse! Alice tävlade både sin egen Budda och en annan PRE-ponny som heter Infinita CEN (kallad Ita) och finns på Stuteri Pepino (http://www.pepinopre.com/) där Alice nästan lever och bor med sin Budda och de andra trevliga "Pepinarna", som Alice döpt dem till. Jag trivs också där, både med hästarna och "Pepinarna", men tillbringar inte riktigt lika mycket tid som Alice där, även om jag inte har något emot att följa med Alice och hjälpa till, med det lilla jag kan. Haha, jag är riktigt duktig både på att strö halm, fylla på vatten och sopa stallgångar! Och så är det ju uppskattat om jag har kameran med mig då och då tycker Alice!

Budda och Alice ser glada ut! 

Tillbaka till tävlingen! Detta var Buddas andra start någonsin. Denna gång var hinderna 20cm högre än förra och 60cm var inga problem det heller. Han är verkligen en snäll, cool och glad kille, som alltid gör sitt bästa. Det blev visserligen ingen rosett denna gången eftersom de sprang förbi första hindret en gång först innan Budda begrep att nu ska vi hoppa och sen gick det som en dans!
Efter Budda var det dags för Infinita CEN och 80cm.Vilken häst och vilken runda de gjorde! Det verkar som Ita har potential, förstod jag av dem som förstår mer än jag och Alice har nog inget emot att prova fler gånger och högre höjder!? Jag tror att det var många av oss som var med och tittade som var stolta över både Alice och Ita (Budda inte att förglömma), i varje fall jag och Alice mormor.

Lite fler bilder från söndagens tävling:

Stora snöflingor trillade när Budda och
Alice kom ut från sin fina hopprunda

Ita förbereds och det är skönt att ha ha proffsig
hjälp med sig!

Alice och Ita hann ta en liten promenad innan det var dags

Alice och Ita på framridningen

Högt över var de!

Tjohoo vad de gick! Jag hade hjärtat i halsgropen, men
jag tror att Alice hade koll på läget.

De stolta "Pepinarna" Sara, Alice och Klara
och så  hoppstjärnan Ifinita CEN

Hamnen på Råå  där kaffet intogs...

Klockan var gången en bra bit in på eftermiddagen när jag kom hem och blev glad när vännen Eva med kort varsel sa ja till en promenad vid havet! Det var rätt kallt men nästan helt vindstilla och vi fick en ordentlig powerwalk med kaffepaus på mitten och mycket prat. Varför gör man inte sånt oftare! Det är så härligt att det åter går mot ljusare tider och jag tycker det är hel ok med lite snö som också lyser upp och hellre några minusgrader med hårt underlag än lera och blask.

Söndagsmiddag! 

Söndagsmiddagen  på tu man hand med mig själv fick bli snabb egen-gjord pizzavariant med tortillabröd som botten. Pizza-sås, massor av riven ost, serranoskinka, svart castello-ost och när den var färdiggräddad en hög med ruccola - faktiskt riktig gott, men så var jag minst sagt hungrig efter all frisk luft.

EN dag höll det!

Igår hade jag äntligen tagit mig i kragen och bokat ett träningspass till kvällen! Tänkte att nu är det dags att försöka vända den onda cirkeln med förkylningar, trötthet och ingen ork att aktivera sig.

På lunchen hade jag bokat en halv timmes massage! Den var välbehövlig, men resulterade också i att jag blev rekommenderad att vänta med träningen en dag och det var nog rätt. Jag var helt slut i kroppen på kvällen och var rätt nöjd med att jag i varje fall lyckades komma ut på 30 minuters power-walk.
Idag vaknade jag med "träningsvärk" i rygg, axlar och nacke av massagen, men vad värre är också med ont i örat! Det blev alltså att boka av träningen igen och nu sitter jag här vid datorn för att även boka av det morgonpass i Body Balance som jag hade tänkt mig innan jobbet i morgon. Det bultar ont i örat och jag undrar om alla kollegors förkylningar istället satt sig i mitt öra.

Det är bara att hålla tummarna för att det snart blir bättre och att jag orkar hålla kvar den lilla viljan om att det är dags att börja träna igen. Just nu känner jag mig bara trött, trött och trött.
Jag hoppas i varje fall att jag får åka iväg och träffa mina "Elvor" på bokklubb i morgon kväll och höra vad de tycker om "Ensamma hjärtan och hemlösa hundar" av Lucy Dillon. Jag tyckte att det var en hjärtevärmande bok och läste den snabbt, men en hundägare hade nog fått ut mer av den, om man säger så.

Nu ska jag läsa några sidor i "Bittrare än döden" av Camilla Grebe och Åsa Träff, som är den psykologiska thriller jag har kastat mig in i. En bladvändare för mig, men det var ett tag sen jag läste en deckare och jag var nog rejält sugen på det. Det är ingen vacker historia, men den har många överraskande vändningar så här långt...



Håll nu tummarna för att jag kommer iväg på träningspasset jag bokat till på fredag! 

En bild på dottern från i söndags när vädret var klart, kallt och vindstilla

Kort vecka och ingen vinter!

Amaryllisen är på väg ut med julen!

Den lediga dagen igår som skulle bli en dag hemma med utstädning av den lilla jul jag i år plockat fram varvat med filmtittande, gick om intet. Inte för att dagen blev sämre för det! Förmiddagen tillbringades i stallet med Alice och efter dusch och snabb lunch åkte hon och jag iväg på en runda för att uträtta diverse ting, som tex till fotografen för att ta Id-kort på Alice, till banken för att beställa bank- och id-kort, till hästbutiken för att handla "behövliga" grejor som dottern uttryckte det, köpa nytt strykjärn, då det förra helt plötsligt la av på nyårsdagen och så lite matinköp då kylen behövde fyllas på när nu barnen ska bo hos mig i två veckor .
Efter middag och röjning i köket blev det en Harry Potter-film för mig och Wille. Han har kommit igång ordentligt med att läsa Harry Potter och är snart klar med den 3:e boken - Fången från Azkaban. Jag är så glad att han tycker det är kul att läsa. Det har varit lite si så där med det tidigare.

Idag har det varit en dag på jobbet och stämningen sådär på grund av olika anledningar. Tack och lov är vi lediga på torsdag och fredag så det blir alltså bara två dagar att jobba denna vecka. Jag hoppas att det nästa vecka är lite nya tag och ny energi hos mig, men stämningen får nog bli lite bättre om man ska orka.

Stormen Emil viner runt huset nu i kväll tillsammans med regn och cirka 4 plusgrader och det känns inte som vinter!
Förra året vid den här tiden såg det ut så här:

Gott Nytt 2012!

Vet inte riktigt hur jag hamnade här igen och inte heller vad jag ska skriva, men eftersom det har blivit roligt att fotografera igen och jag fortfarande läser böcker och ibland tycker det är kul med nya recept  - alla de där naiva och "odjupa" sakerna jag ju faktiskt gillar och ett tag har trott att jag behöver skämmas för, men nu kommit på att det är väl helt enkelt jag - så tänker jag dela med mig här igen!

Nytt År och nya tag, eller! Man, eller kanske ska jag skriva jag, har alltid så goda föresatser när ett nytt år börjar, som att tex ta tag i träningen, äta hälsosammare, lära mig något nytt och roligt och använda det, hinna göra roliga saker med barnen och vänner... finns säkert fler saker att lägga till listan, i varje fall en del mindre roliga, som underhåll och förbättringar på huset. Nu sitter jag här igen och funderar på de där "att-göra-listorna", som är så tråkiga när man inte får så mycket avprickat som önskat, jag som bestämt innan att jag istället skulle skriva "Har-gjort-listor"! Nog om det! Det kommer säkert att figurera en del "borde-göra-listor, i varje fall i huvudet på mig, men hoppas att det blir trevliga saker på "Har-gjort-listan" under 2012!

Nyår firades med samma goda, trevliga och trygga vänner som vanligt! Det (och De!) är fortfarande viktigt för mig - undrar när jag ska våga ge mig ut på nya isar, om nånsin, och måste jag? - och i år var det bara Wille, den yngste, som var med mig. Tänk att de två andra nu är så stora att de firar med kompisar!

Vi åt gott igår och hade samma upplägg som vi brukar. Värdparet stod för varmrätt (och en del annat) och så hade vi andra fördelat förrätt och dessert mellan oss. Till förrätt bjöds vi på en en supergod, och stor, Räkbakelse som även innehöll bla rödlök och dill och till det bjöds vi ett gott Alsacevin. Varmrätten var en fantastiskt god Oxfilé med tryffelsmör , potatis-och jordärtskockskaka med haricot verts och portvinssky och till detta fick vi det röda vinet Allegrini Valpolicella. Jag kan bara säga "Såååå gott"!

Den goda Räkbakelsen på det vackert dukade bordet!

Oxfilén var precis i min smak - lagom röd och
med bla ett otroligt gott tryffelsmör till

Jag hade valt att göra en glassbomb till dessert. Jag är ju egentligen ingen glassfantast och funderade länge på vad jag skulle göra, fastnade i mina vanliga favoriter som då ofta handlar om något chokladaktigt som tex tobleronemousse eller en pannacotta eller till och med desserten jag gjorde förra året som hette 'Rocky Road De Luxe'. Den var god och önskad av barnen igen, men det kändes lite fantasilöst att göra samma sak två nyårsaftnar i rad och därför blev det alltså en Glassbomb med sorbet från Arlas hemsida, om än dock med lite tillägg och variation - här är länken till det ursprungliga receptet: http://arla.se/Default____17653.aspx?RecipeID=15750&csref=aw_glassbomb&gclid=CM3lsJzsr60CFbEumAodn27cjQ


Jag valde att förutom mangosorbeten även lägga ett lager hallonsorbet allra sist och serverade varma hallon till. Jag fick inte tag på mynta utan valde citronmeliss istället att garnera med och för att barnen skulle ha en större chans att hitta någon frukt de gillade runt om så blev det förutom färska fikon, även kiwi och physalis.


Det var inte många minuter kvar till tolvslaget när vi till slut hade ätit klart och fått lite kaffe! Lite dimmigt och disigt var det, men visst såg vi lite fyrverkerier medan vi skålade in 2012! En del stannade ute med tändstickor och smällerier längre än vi andra, som tyckte det var skönt att få komma in igen!

Nyårsdagen har varit grå, riktigt grå! Wille höll mig sällskap vid en sen, men mysig frukost, stannade en stund men försvann sedan till sin pappa där även de andra två barnen så småningom samlades efter firande på olika håll.

Jag som nästan aldrig tar mig tid att titta på film, har sett två stycken idag! Skönt! Den ena var "Mao's Last Dancer", en snyftare som bygger på den sanna historien om den kinesiske balettdansören Li Cunxins livsöde. Den har inte fått världens bästa kritik, men jag tyckte om den och nog trillade det en och annan tår..

Jag önskar alla ett Gott Nytt År! Jag ska försöka göra 2012 till ett bra år!