... till att det är den jobbiga söndag som jag nog redan visste skulle infinna sig idag.Det blir väl inte lättare av att det är 15 grader och regn idag!
Tanken var att jag i detta inlägg skulle berätta om de mysiga dagar jag och Wille har haft på bla Legoland i veckan, den nöjda dottern som hämtades i Väröbacka efter en veckas ridläger på Stuteri MW och den fartfyllda släktträffen jag, Alice och Wille var på igår kväll, men när allt är grått och trist får det vänta till det sitter lite mer glada känslor i fingertopparna som ska styra över tangentbordet.
Humöret mitt svänger fort! Så länger jag har barn och vänner runt mig och det händer saker så går det rätt bra, men när en period utan barnen hemma nu närmar sig och det dessutom är dags att börja jobba i morgon, med alldeles för lång pendling, känns det mesta tyvärr rätt meningslöst.
Jag orkar fortfarande inte tänka någon längre period framåt... för det finns inte mycket att glädja sig åt eller se fram emot. Det är minuterna, timmarna och dagarna med barnen som är glädjen nuförtiden - och det är positivt att jag ändå tycker att jag nu lever mer i nuet och försöker göra saker med och för barnen! MEN, det är tungt att inte ha den man vill att dela sin vardag med längre och vissa stunder är verkligen nattsvarta. Jag vet nog egentligen att jag "bara" måste försöka vänta ut det svarta och att det sen känns bättre igen! Idag är tyvärr en sådan väntedag och jag hade velat göra något roligare på min sista semesterdag - en mycket annorlunda semester men ändå en rätt bra semester!
