Redan en vecka sedan vi kom hem!

Idag är det alla hjärtans dag och fler tankar än vanligt om vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt far genom mitt huvud. Mina barn är det käraste jag har och de hade inte glömt bort mig idag!

För en vecka sedan satt vi fortfarande i bilen på väg hem efter en vecka härlig vecka i Funäsdalsfjällen! "Vi" var detsamma som jag, mina tre barn, kära vännen Eva och hennes två äldsta barn, dvs allt i allt sju personer i en bil och därför en ganska gigantisk fullpackad takbox på toppen!

Det var första gången vi var i detta skidområde och jag tror att vi alla var positivt överraskade av Hamra i Tänndalen. http://www.hamrafjallet.se/index.htm

Förutom nypistat så njöt vi i stort sett varenda dag av att ha fått ca 10 cm nysnö och att vi nästan var ensamma i hela liftsystemet! Vi frågade till och med om varför det var så lite folk och svaret vi fick var att "så här är det vecka 5"! Det är klart att det är en chanstagning vädermässigt att åka så tidigt på året och visst hade vi en dag då det blåste rätt bra och snöfall och dimma gjorde att de flesta liftar var stängda, men å andra sidan hade vi bara behövt betala för 4 dagars liftkort fastän de gällde hela veckan.

Vi kände oss vissa dagar nästan "färdigkörda" vid sen lunchtid och kom fram till att det nog hade att göra med de obefintliga liftköerna. Vi hann med många långa härliga åk på en utdragen förmiddag!

Vi hade med oss förberedda middagar och det var skönt att inte behöva lägga så mycket tid på matlagning och dessutom hade min snälla mamma bakat både mjuka kokor och muffins till oss och Eva tagit fastlagsbullar med så att vi kunde njuta av fika och semlor både titt som tätt. Vi svalt inte, som ni förstår, men njöt med gott samvete efter full rulle i backarna.

Jag tänker inte rapportera ingående om våra olika skador, men stukade tummar, spräckta skidglasögon, blåtira, fläskläpp och några tandbitar som spottades tillsammans med blod täcker väl det mesta vad gäller den biten. Det låter kanske som om en del hade ont och det inte blev så mycket åkt ibland, men så var inte fallet. Det var inte så farligt och stoppade inte oss!

Sista kvällen unnade vi oss en god middag på 'Krogen' som fanns i Pinnens Fjällgård och alldeles i närheten av huset där vi bodde. Vi blev bla serverade Fjällburgare, Biff Minute, Röding och Renkalvfilé.

Hemresan på 95 mil var lång, men jag var mer orolig för hur vi skulle få in packningen i takboxen och bilen än sjäva resan. Ditresan delade vi på 2 ojämna delar (70 mil till Orsa vandrarhem på lördagen och endast 25 mil kvar på söndagen) medan hemresan skedde i ett svep.

Barnen var fantastiska, även om Willes åksjuka efter 20 mil kom lite oväntat, och vi hade endast två stopp utöver det oplanerade, på hela vägen. Lunch i Mora och tankning i Mariestad och hemkomst starx efter kl 21 efter 12 1/2 timmes resa.

Jag skulle mycket väl kunna tänka mig en resa till dessa fjäll igen!

Några fler bilder:

Vi bodde i huset längst till höger på bilden med Wille